Holms GK: greenfee, banfakta, betyg och bokning

Holm är byggd med ambition. Peter Nordwall ritade banan som en mästerskapsbana och fick ovanligt mycket mark att arbeta med — cirka 100 hektar, en av de största golfarealerna i landet. Det märks direkt: hålen ligger i egna rum med trösklar emellan, du spelar sällan trångt mot grannhålet, och banan böljar fram över det mjukt kuperade halländska jordbrukslandskapet utan att kännas trångt någonstans.

Det stora utrymmet gör inte banan enkel — det gör den ärlig. Fairways är generösa, så du kan ta fram drivern och anfalla, men längden bakifrån är det som sätter testet: från svart tee sträcker sig banan 6 167 meter, och då räcker det inte med att hitta fairway, du måste träffa bollen långt och rent för att få ett vettigt inspel. Väljer du en kortare tee — röd ligger på 4 838 meter, gul på 5 595 — krymper banan till en rimlig men fortfarande krävande uppgift. Det är en layout som låter dig välja din egen svårighetsgrad på första tee.

Avgörandet faller på greenerna. De är stora och ondulerade, helrenoverade 2006–2007 för att höja både kvalitet och utmaning, och de ställer krav på både längdkontroll och putt-läsning. Missar du green på fel sida lämnas du med en lång, bruten förstaputt över en hel plattå — och det är där kort kan rinna iväg. Den som stiger till greenerna med lugn hand och rätt avstånd plockar slagen tillbaka.

Det fina med Holm är att mästerskapsambitionen aldrig stänger ute den vanlige spelaren. Klubben själv beskriver banan som lika passande för nybörjaren och bogeyspelaren som för elitspelaren, och med fem teefärger stämmer det. Spelar du av scratch får du ett rejält prov bakifrån; spelar du för nöjet får du en vacker, välskött runda i öppet landskap. Båda går härifrån med känslan av att ha spelat en riktig bana.